Mick

Jag har hamnat i den här sitsen förut, varför händer det mig? Vad är det som gör att just jag hamnar där? Vad är det som gör mig till just den personen?

Jag känner att det är många tankar som snurrar runt i mitt huvud och det är bara mitt fel att jag har de tankarna eftersom jag låter dem vara kvar och inte stöter bort dem. Jag gjorde dock det då. Då försökte jag men jag lyckades inte, inte helt ut. Du ville att vi skulle träffas, antar att du vill ha det du förlorat men du kommer inte få tillbaka mig, du har redan förlorat det du hade.

Vad hände sedan med dig? Skrämde jag bort dig? Antagligen inte, jag borde kanske förstå att du vill tänka tillbaka att du kanske kan se dig själv i mig. Jag kanske är i samma ålder som du var när du gjorde det där och en tid som du antagligen håller varmt om hjärtat just för att du kunde göra nästan vad du ville och hade hela världen framför dina fötter.



Jag tror att livet just har börjat och det blir vad jag gör det till.